Mat och medicin enligt Kinesisk Medicin

Historik: Den kinesiska kokkonsten bär än idag med sig ett arv från 3000 år då matlagning och medicinsk behandling ofta var samma sak. Kunskapen hur beredning och tillagning av mat samt hur olika födoämnen påverkar oss genom måltiden är ett grundmurat fundament i det kinesiska kulturarvet och är därför ingen tillfällighet. Ett av de viktigaste dokumentet i TKM (traditionell kinesisk medicin) är Shen Nong Ben Cao Jing som är ett verk i 4 volymer och kan översättas ungefär som Shen Nongs bok om jordbruk och odling samt en detaljerad sammanställning av örtmediciner och deras funktion och egenskaper. Shen Nong är en närmast mytologisk figur som skulle ha levt ca 2800 frk och anses vara anfader i Kina och den som grundade odling av bla de fem spannmålen samt samlade in kunskap om växter ,mineraler och kategoriserade dess karaktärer som fem smaker (söt, salt, sur, bitter, kryddig) samt fyra temperaturer (kall, sval, het, varm . I själva verket har troligen Shen Nong fått sitt namn utlånat för att kröna detta dokument som troligtvis sammanställdes av en mängd olika läkare och farmakologer mellan åren 300 fkr -200 efkr.

Många örter som ingår i denna sammanställning används flitigt hemma i det kinesiska i köket för
att bibehålla god hälsa eller att reglera ett sjukdomstillstånd.

Smaker och temperaturer: Både födoämnen och mediciner påverkar oss på olika sätt genom sina olika smaker (söt, salt, sur, bitter, kryddig) och temperaturer (sval, kall, varm, het ) och kan på så sätt adressera olika organ i kroppen samt kan t.ex. riktas mot kroppsytan vid förkylning som tex ingefära eller inåt mot magen vid svullen mage med buksmärta och diarré som kardemumma. Denna visdom är en del av det kinesiska kulturarvet . På vintern använder man således mera varma födoämnen som ingefära, chili, vitlök ,havre ,lamm och får kött etc. Sommartid vill man
hålla kroppen sval och använder mer svalkande föda ,frukter som melon, äpple, päron, pepparmint, vit fisk, bovete, gröna blad växter, grönt te etc.

Viktiga tillagningspunkter och förhållningssätt är:

  • Kryddning och tillagning
  • Bakning i ugn
  • Ånga
  • Kokning /sjudning under längre tid
  • Mage & Mjältskolan
  • Förhållnings sätt till mat under livs cykeln
  • Måltider över dagen

Ladda hem texten i ett dokument där du kan läsa mer om de olika tillagningssätten >>